Jag har beslutat mig för att agera hyfsat vuxet och åldersadekvat för en gångs skulle och lägga upp ett långsiktigt sparande. Det är liksom på tiden att jag sjösätter den typen av strategi istället för att spendera pengar likt en kalaspackad sjörövare som just vunnit pengar på poker. Jag har alltid varit väldigt dålig på att hålla i pengar, de rinner liksom iväg som kvicksilver hur jag än gör. Den främsta anledning är att jag aldrig haft någon plan eller struktur för ett vettigt sparande. Det tänker jag bygga upp nu. Tanken är att satsa på någon form av sparande som jag inte kommer åt lika enkelt som mitt lönekonto eller som jag kan tulla på genom att snabbt logga in på internetbanken. Nu vet jag att min vanliga bank faktiskt erbjuder olika former av sparkpaket som man låsa (har jag för mig i varje fall). Problemet är bara att deras sparräntorinte direkt är något att hänga julgranen (eller var man nu väljer att hänga sina saker). Faktum är att den ränta de erbjuder småsparare är skrattretande låg. Åtminstone jämfört med utlåningsränta samma bank ger. Nej, jag får allt vända mig någon annanstans. Enligt en god vän ska 24Spar vara utomordentligt bra. Jag vet dessvärre inte så mycket om dem men det är ju att kolla.

En kompis till min sa att han spelade bingo på en sida som heter caliberbingo på kvällarna och det tyckte jag lärt lite larvigt faktiskt och jag skrattade lite åt det men han sa att jag skulle prova i alla fall och det har jag gjort och jag måste erkänna att det är väldigt roligt att spela bingo online och nu sitter jag varje kväll och spelar bingo på nätet och jag kan knappt slita mig från datorn på kvällarna. Jag visste inte att det var så underhållande att sitta och spela bingo men om jag visst det så skulle jag ha börjat med det för länge sedan faktiskt. Inte för att jag behöver mer onödiga saker att lägga min tid på egentligen för jag får ju inget vettigt gjort som det är nu men man måste ju ha lite roligt också tycker jag för annars blir det ju tråkigt som attans tycker jag.

Jag börjar bli gammal, till åren kommen och bedagad. Det är bara inse den saken nu och kapitulera. Acceptera att ungdomens dagar är förbi och att de aldrig mer kommer åter. En rad olika tecken pekar entydigt i den riktningen hur som helst. Bland annat så har ett flertal av mina vänner och bekanta (som mer eller mindre är i samma ålder som mig) skaffat barn på de senaste åren. Helt allvarligt, under de senaste åren så består mina förberedelser inför en fest eller besök hemma hos vänner mer av att handla barnkläder på nätet för att ge bort dessa i present till någon nykomling än att bunkra upp med flytande varor från system och hitta på skäl för att utverka ledighet från jobbet. Det hela liksom kommit smygande, inledningsvis i varje fall. Vid närmare eftertanke har faktiskt gått skrämmande fort på senare tid. För bara några år sedan var jag en relativt ung person och nu är jag helt plötsligt tvärgammal, läskigt på alla sätt och vis. Men jag accepterar det, har ju inget annat val.

Om ett par veckor är det uppenbarligen dags för konferens igen. Denna gång är det konferens Stockholm som gäller. Inte mig emot får jag väl säga. Under förutsättningen att vi kommer hålla till i lika förnämliga lokaler som förra gången vill säga. Då var nämligen allt så trevligt att jag snudd gick omkring i extas de hela dagar som konferensen varade. Eller det kanske är lite att ta i. Helt väck av lycka kan jag knappast ha varit eftersom jag tydligen fick oerhört mycket gjort. Ovanligt mycket faktiskt. Hur som helst hoppas jag verkligen att allting blir lika bra och trivsamt den här gången. Det känns liksom svårt att gå tillbaka och nöja sig med mindre luxuösa konferenslokaler när man har vant sig vid en så här pass hög nivå. Helt ärligt jag tror att det blir svårt för mig att få något vettigt gjort i sämre lokaler, det håller helt enkelt inte. Jag har visst blivit lite bortskämd.

Jag tror inte att det blir så roligt att gå på konferens solna men jag måste ju göra det i all fall så det är ju ingenting att sitta här och spekulerar om. Man kan inte alltid få som man vill och ibland måste man göra saker även om man inte har någon lust och så är det nu för jag måste delta på den här konferensen vare sig jag vill eller inte. Men det är klart att man alltid har ett val och jag skulle ju kunna strunta i att gå och leva med konsekvenserna istället och det skulle kunna innebära att jag blir av med jobbet och det vill jag ju inte så för att förhindra att jag blir av med jobbet så vill jag nog gå på konferensen istället. Om man tänker så känns det ju lite bättre för då känns det ju som att man går frivilligt istället och det är ju bättre än att känna sig tvingad.

Just sitter jag och funderar på om det inte vore läge för firman jag jobbar åt att börja använda seo hosting. Eller mer specifikt anlita ett företag som fixar det där åt oss. Nu är jag ingen internetmarknadsföringsexpert eller så, ganska långt ifrån faktiskt. Men jag… Eller jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Vad jag försöker förmedla är att jag har en känsla för när nya tekniker och lösningar börjar ta över och konkurera ut de gamla även om jag inte vet eller ens förstår hur dess fungerar konkret i praktiken. Så är det liksom nu. Jag har på känn att om vi inte tar tag i den här frågan snart, nu, så kommer andra aktörer som redan gjort det springa ifrån på en rad olika områden. Det får bara inte hända. Jag vägrar låta något sådant ske. Än det i och för sig inte försent. Styr vi upp detta nu kanske situationen till och med kan vändas till vår fördel.

Jag har suttit och letat efter vitvaror på nätet hela dagen idag eftersom jag skulle behöva en diskmaskin. Jag har aldrig haft någon diskmaskin tidigare och det är lite märkligt faktiskt för jag tycker verkligen inte om att diska och om det är någon som har ett behov av en diskmaskin så är det jag. Det brukar alltid ligga en massa disk i diskhon och den enda gången som jag diskar är när det inte finns någon ren tallrik när jag ska äta. Då brukar jag diska det som behövs för tillfället. Om jag har en disk maskin så slipper jag diska all disk själv och det skulle vara väldigt bra tycker jag. Det är ju faktiskt så att jag har sparat ihop lite pengar så jag skulle kunna köpa mig en diskmaskin nu och det vore ju inte helt fel måste jag säga även om det är lite dyrt.

Jag har hört att man kan göra bra pengar genom att sälja guld just nu. Hoppas verkligen att den informationen stämmer. Jag skulle verkligen behöva lite extra klirr i kassan nämligen och jag har en del guld som jag med fördel skulle kunna avyttra. Men det bygger förstås på att information jag har fått stämmer. Man kan aldrig vara riktigt säker på sådana saker nämligen. Rätt var det är försöker någon plantera desinformation i syfte att försvaga min organisation och verksamhet. Nu säger jag inte att det är så denna gång men det är dumt att utesluta någonting i ett alltför tidigt skede. För jag kan inte med säkerhet fastslå att det inte är någon som vill leda in mig på fel spår här. Jag har vid ett flertal tillfällen misstänkt tjeckerna, jag har aldrig ertappad dem på bar gärning visserligen (de är ytterst försiktiga vanligtvis) men jag har så att säga känt deras närvaro.

Jag upptäckte en förfärlig ska häromdagen. Vi har ingen hjärtstartare på mitt jobb. Och jag som trodde att alla större företag och arbetsplatser mer eller mindre var tvungna att sådana. Men så är det tydligen inte alltså. Ganska märkligt egentligen, de där maskiner kan ju innebära skillnaden mellan liv och död för en hjärtsjuk person. Särskilt dyra är de inte heller enligt min uppfattning. Dessutom kan i princip vem som helst med normal begåvning sköta dem, det behövs alltså ingen kostsam och tidskrävande sjukvårdsutbildning. Moderna hjärtstartare hjälper till med förinspelade instruktioner. Dessutom går att elchocka någon hur som helst, apparaten känner av om hjärtat slår och ger bara en stör om det bevisligen har stannat. Det är alltså inte möjligt att omvandla maskinen till ett tortyrredskap och utöva lite kreativ bestraffning på som snålat med fredagsfikat på jobbet eller något i den stilen.

Jag bestämt mig för att laga lite fläskfilé till helgen. På senare tid har nämligen fläskfile utvecklats till något av en favoriträtt för min del. Men nu är det också så att jag inte är så bra på att brassa den egentligen basala anrättning. Anledning är att jag ofta är lite noggrann i överkant när det gäller att se till att allt blir rätt. Eftersom jag är skraj för att göra fel och på något sätt bli sjuk genom tillagningsrelaterat misstag tar jag ofta i överkant för att se till att köttet blir ordentlig genomstekt och så. Resultatet blir allt som oftast att mina fläskbaserade maträtter bli torra och sega eftersom jag genomgående grillar på köttbitarna ungefär dubbelt så länge som rekommenderas. Jag hänger liksom upp mig på detaljer. Står stek köttet tre minuter på varje sida tänker jag att de endast gäller om köttet exakt lika tjockt som det i kokboken. Eftersom saker på fina bilder i kokböcker sannolikt (enligt mitt synsätt) följer McDonaldsprincipen, med vilken jag menar att fläskfilén liksom hamburgaren är bara knappt hälften så tjock i verkligheten som på bilden. Detta betyder ju att man måste steka dubbelt så länge som det står i recept för att vara på den säkra sidan. Men det är ju bara ett hypotetiskt exempel. Min köttbit kan ju vara något tjockare kanske 30 till 50 procent och se ut att vara det också än den på bilden i receptboken vilket innebär eftersom jag inte har något skjutmått att kolla med att jag måste steka mitt kött minst tre gånger så länge som det står i boken.